materiellating

Jag har ett ganska fint liv, med ganska fina människor inblandade, och ganska många fina stunder.
Kändes skönt att vara tillbaka i skolan. Kände mig välkommen hem.
Trots att jag har tusen tankar snurrande, nej, studsandes i mitt huvud, så känns livet fint.
Jag hinner inte med allting jag ska, men det är okej. Jag tror att jag prioriterar rätt. Kände en underlig känsla idag, vet inte vad den betydde. Den känndes bra men främmande, och lite obehaglig. Men den kändes bra.

Jag får inte ha min picnic den här helgen, det får bli nästa, nästa helg är fylld med händelser. Med fina människor.
Snart ska jag sova, men först ska jag läsa i boken jag lånat, som är på engelska. Jag får en svag dödslängtan när jag läser den, åh, jag försår ju orden och så, men inte innebörden i meningarna. Fast jag fårstår ju helheten. Iallafall det viktiga. Orka detaljer.
Nej, måste skriva färdigt lite saker och så först.
Och förresten, brev skriver man för hand. Inte på datorn. Vi skriver brev på engelskan, på datorn. Det tycker jag är mail, men visst. Fast det är inte dem ska skriva. Ska skriva annat. Viktigare saker. Ja, jag tror jag prioriterer rätt.