Början till någonting jag inte vet vad det är.
Just nu sitter jag och försöker torka mina kläder med en hårfön, det går sisådär. Mina kläder tycks aldrig vilja torka. Hade vattenkrig med småsyskonen för någon timme sedan. Det var väldigt... blött.
Snart åker jag ut till min sommarstuga. Fint fint.
Snart åker jag ut till min sommarstuga. Fint fint.
-
Facebookchattar håller mig vaken. Snart börjar jag väl vika papperssvalor också. Nej, ska sova.
Den finns fina och kloka människor i den här världen också. Jag lovar.
Den finns fina och kloka människor i den här världen också. Jag lovar.
Gamalt trams nedskrivet för någon månad sedan.
"Så du tycker bara världen är vacker då solen skiner?" sa han och studerade vattnet som rann från mina genomvåta kläder. Ute regnade det, sköljde bort vartenda uns av solsken som sipprat fram de senaste veckorna.
"Du vet..." fortsatte han. "Man kan inte köra i 280 utan att svänga för muren man är påväg in i. Det funkar inte så."
"Du vet..." fortsatte han. "Man kan inte köra i 280 utan att svänga för muren man är påväg in i. Det funkar inte så."
Färiladagarna i bilder. Blommor i högt gräs och i näsan för att de inte ville sitta i håret.
Det kan va så förfärligt. Det kan va så bra.
Hemma igen. Har haft det otroligt bra i Hälsingland, fint i Färila. Jag har åkt tåg, skrattat mycket efter att inte ha träffat Petra på länge. Sprungit i högt gräs, busat med Petras hund, myst med hennes snälla katter, försökt lära mig att hjula, gjort så många kullerbyttor jag orkat på raken, försökt lära mig göra handvolter, badat i hennes jaquzzi och skrik-sjungit till Winnerbäck, sjungit för Petra på morgonen, gett henne paket, träffat hennes släkt, haft picnic (på bilden), promenerat i skogen och åkt in till Ljusdal. Har haft det fint.
Imorgon åker jag ut till skärgården.
Tåg mot Helsingland, den här gången.
Idag åker jag hem till Petra i Färila tillsammans med henne och Anna. Imorgon fyller hon nämligen år. Kommer bli kul. På torsdag kommer jag hem igen, så kommer nog inte blogga någonting under dagarna jag är där.
You are a ghost with a beating heart.
Trams.
Åka tåg.
Imorgon åker jag hem till Petra i Färila. Åker dit med henne och Anna och firar hennes födelsedag litegrann. Kommer bli väldigt fint. Jag åker runt så himlans mycket, så har insett att det knappt är någon ide att packa upp min väska längre. Nice. Gillar inte att vara hemma.
Och snart åker jag på fastival också. Hihi, fint fint.
Och snart åker jag på fastival också. Hihi, fint fint.
-
Jag vill inte sova riktigt än.
Kör över mig, jag kommer igen.
Hänger på we♥it och gör en massa collage i paint. Det är roligare att blogga när man tycker att bloggen är fin.
(och kan ha stora bilder)
(och kan ha stora bilder)
"Att dagdrömma är att visualisera vart man vill någonstans."
Det känns som att jag börjat återfå mitt rätta jag. Lyssnar på musk och taggar inför PIP. Har planerat lite med Petra om vilka artister vi vill respektive MåSTE se. ÅH SÅ JAG LÄNGTAR. Livet börjar kännas fint igen. Vilket fasligt slängende hit och dit det ska vara då.
På tisdag åker jag och Anna hem till Pera, och firar henne ute på landet, där hon kommer igån. Färila.
På tisdag åker jag och Anna hem till Pera, och firar henne ute på landet, där hon kommer igån. Färila.
Trollerieri.
Jag har nu ändrat lite här i bloggen. Ändrat namn på lite grejer, lagt till en fin rymd i bakgrunden, ändrat lite tysnitt och gjort allting lite bredare. Jag ska bara orka göra en ny header också. Det blir fan nice.
Kolla, jag får plats med stora bilder!
Kolla, jag får plats med stora bilder!
Konfirmation.
Idag var jag på mina konfirmanders konfirmation, som ledare. Det var fint. Jag kommer sakna dem, så förhoppningsvis blir flera av dem faddrar!
Efteråt var alla vi ledare och åt lunch tillsammans på Akropolis, ååååh så mysigt! Världens finase och världens bästa!
Efteråt var alla vi ledare och åt lunch tillsammans på Akropolis, ååååh så mysigt! Världens finase och världens bästa!
Norröra.
Snart åker jag ut till stugan. Bort från Gävle alltså. Firar midsommar.
Forbollsmani och mys med filmtitteri. Historier om en utslagen tand och tåg hem från helsingland.
Idag kom jag hem från fina Undersvik. Det har var en omvälvande knapp vecka. De andra ledarna åker hem på fredag.
Jag tänker på när jag var konfirmand, hur jag var, vad jag tänkte och hur jag mådde. Två år är inte så lång tid egentligen, men oj vad mycket jag har utvecklas. Förut tyckte jag det var läskigt att dela ut psalmböcker innan andakter, medan jag nu har fått planera och hållit i två styckan under den här veckan tilsammans med en en de andra ledarna.
Jag vågade varken sjunga högt ur böckerna eller ta initiativ förr. Medan jag idag satt och skrev på låten till avslutnigsmiddagen som ledarna ska sjunga för konfirmanderna, och kom med massa förslag.
Har kommit med filmtips, lett lekar, läst texter på lektionspass, fört diskusioner och peppat konfirmander.
Jag har aldrig sett mig själv som en ledar-person. Har oftast hållt mig på sidan om och låtit de andra sköta jobbet och bara gjort det folk sa åt mig att göra. Var helst passiv för att inte riskera att göra fel.
Nu har jag märkt att jag trivs i ledar-rollen. Och folk har visat uppskattning och tacksamhet. Och jag har märkt att det vktigaste är inte ifall det bli rätt eller fel, sålänge man har ett bra humör, är glad och sprider en positiv stämning. Då gör det inget om det blir fel. Det blir nästan aldrig fel, för då har man iallafall med det viktigaste.
Ofta känns det som att jag står still, bara står och stampar på samma ställe hela tiden, men när jag ser bakåt i tiden ser jag att jag kommit en bra bit fastän jag inte märkt det.
Jag tänker på när jag var konfirmand, hur jag var, vad jag tänkte och hur jag mådde. Två år är inte så lång tid egentligen, men oj vad mycket jag har utvecklas. Förut tyckte jag det var läskigt att dela ut psalmböcker innan andakter, medan jag nu har fått planera och hållit i två styckan under den här veckan tilsammans med en en de andra ledarna.
Jag vågade varken sjunga högt ur böckerna eller ta initiativ förr. Medan jag idag satt och skrev på låten till avslutnigsmiddagen som ledarna ska sjunga för konfirmanderna, och kom med massa förslag.
Har kommit med filmtips, lett lekar, läst texter på lektionspass, fört diskusioner och peppat konfirmander.
Jag har aldrig sett mig själv som en ledar-person. Har oftast hållt mig på sidan om och låtit de andra sköta jobbet och bara gjort det folk sa åt mig att göra. Var helst passiv för att inte riskera att göra fel.
Nu har jag märkt att jag trivs i ledar-rollen. Och folk har visat uppskattning och tacksamhet. Och jag har märkt att det vktigaste är inte ifall det bli rätt eller fel, sålänge man har ett bra humör, är glad och sprider en positiv stämning. Då gör det inget om det blir fel. Det blir nästan aldrig fel, för då har man iallafall med det viktigaste.
Ofta känns det som att jag står still, bara står och stampar på samma ställe hela tiden, men när jag ser bakåt i tiden ser jag att jag kommit en bra bit fastän jag inte märkt det.
"Psyket det är komplext med alla sina monster."
Första gången jag hörde den här låten tyckte jag den var väldigt dålig, kass renutav. Så dålig så man gillar den. Nu gillar jag den på riktigt.
Har man rätt saker att relatera till så är den stärkande. Och jag har saker att relatera till.
Nu ska jag gå och borsta tänderna, låsa dörren och packa och sedan sova. Hejdå och godnatt, hörs inte på ett tag.
Har man rätt saker att relatera till så är den stärkande. Och jag har saker att relatera till.
Nu ska jag gå och borsta tänderna, låsa dörren och packa och sedan sova. Hejdå och godnatt, hörs inte på ett tag.
Undersvik.
Imorgon åker jag till Undersvik. Det känns skönt. Jag längtar till Undersvik. Allt inom en kommer så mycket närmare, allt. Glädje och sorg. Jag tror att jag behöver komma närmare mig själv just nu. Undersvik måste vara världens bästa plats.
De är vackra ord, men de är så inte sanna.
Den här världen behöver inte fler som du, den är redan ful som den är. Gå och förstör dig själv.
Love drunk.
Sitter och lyssnar på Boys Like Girls. Lyssnade mycket på dem i 6an eller 7an... eller 8an kanske. Minns inte. Hm, funderar över varför jag slutade lyssna. Tycker fortfarande att de är bra ju. Nu ska jag börja lyssna på dem igen. Nu vet ni det.
tolfte juni.
Idag när jag skulle gå till min gamla skola för att se på brännbollsturneringen åker det förbi en människa i en gorilladräckt på moppe. Det är Stora Sätraskolan det ♥ Det var alltså en av lärarna. Jag är glad över de fyra åren jag fick där.
Efter det följde jag med Johanna hem och gjorde mest ingenting till en början. Gick ned på stan och åt subway-lunch, kollade i butiker och hittade ett par skor jag köpte. Hemma hos henne bakade vi sedan kladdkaka och satte på en film. Dock kollade vi inte så mycket på filmen, utan snackade mest. Tog sedan bussen hem 23.05.
Livet känns rätt chill.
Efter det följde jag med Johanna hem och gjorde mest ingenting till en början. Gick ned på stan och åt subway-lunch, kollade i butiker och hittade ett par skor jag köpte. Hemma hos henne bakade vi sedan kladdkaka och satte på en film. Dock kollade vi inte så mycket på filmen, utan snackade mest. Tog sedan bussen hem 23.05.
Livet känns rätt chill.
Det är inget liv.
Jag börjar bli less på alla konstiga kulturer. På alla romantiseringar av ohälsosamma livsstilar. På allt prat och alla diskussioner som förs mellan ovetande, okunniga människor som ska lägga sig i och berätta hur det är.
Jag tänker nog bara alldeles för mycket igen. Surr surr surr kabom zip.
Jag kan lägga upp den här bilden för att den togs i början av läsåret i ettan, och så kan jag tänka på hur fort det har gått. Då muntras stämningen upp här litegrann kanske, för det är en fin bild på fina tjejer.
Jag tänker nog bara alldeles för mycket igen. Surr surr surr kabom zip.
Jag kan lägga upp den här bilden för att den togs i början av läsåret i ettan, och så kan jag tänka på hur fort det har gått. Då muntras stämningen upp här litegrann kanske, för det är en fin bild på fina tjejer.Ilussion.
Allt är så konstigt. Som en jävla växelströmslampa. Men det är sommarlov och jag tänker att så länge det inte är livsfarligt så är det relativt okej.
När jag var liten levde jag i tron om att jag var speciell. Något extra. Jag tror att många barn tänker så. För jag minns att en berättade för mig då att hon tänkte så, och jag tänkte precis likadant. Men när man växer upp så försvinner det. För man får så tydligt lära sig att så är det bannemig inte.
Jag har även alltid levt med föreställningen om att allt är en illusion. Från när jag var liten och än idag. Faktiskt. Var alltid extra övertydlig. Så fort jag skulle någonstans frågade jag alltid flera gånger vilken tid jag skulle vara hemma, för att vara säker på att det verkligen var riktigt. Till och med när jag hade gått iväg kom jag ibland tillbaka hem för att fråga ännu en gång vilken tid jag skulle vara hemma.
När jag kollar på bilder kollar jag gärna länge och flera gånger på samma bild, för att verkligen registrera det jag ser, för att vara säker på att det är riktigt. Så att jag inte bara inbillar mig.
När jag ska ringa ett samtal slår jag ofta nummret och ringer upp och lägger på och slår sedan samma nummer igen flera gånger om för att vara säker på att jag ringer rätt.
När jag skickar sms dubbelkollar jag alltid flera gånger vem det är jag skickar till, jag kanske bara inbillar mig att jag valde rätt kontakt.
Jag har svårt att skilja på vad som är att må bra och vad som är att må dåligt, jag tror ofta att två färger är samma färg bara att de ser olika ut, jag är rädd för drömmar för att de kan ju vara verklighet och tvärt om och jag vill alltid försöka tyda mina drömmar och hitta mönster i mina egna tankebanor.
Jag har väldigt svårt för datum och dagar, får för mig att de kan byta plats och är jämt orolig för att komma till ett event på fel dag för att jag har tagit fel. Hatar därför när planer blir uppskjutna.
Jag tror ofta att saker och ting är overkliga. Har alltid haft svårt för fantasi och verklighet. Om man bara fantiserar om en sak tillräckligt länge blir det kanske verkligt. För att det blir så påtagligt. Man kan så lätt manipulera sig själv med fantasin och få sig själv att tro på en felaktig sanning. Men det är ju fortfarande en sanning. Ens egen sanning.
Ofta föredrar jag fantasin framför verkligheten. Fantasin kan man forma själv, och så kan man vara där i sin egen lilla värld, och uppfattas som virrig. Men man blir väl det när man så gott som är ständigt frånvarande.
Det är ju samma sak med historia. Det som är skrivet från den tiden är det vi lär oss. Men det som det inte skrevs om får vi inte veta. Det finns då alltså inte idag. Det vi får lära oss är sanningen. Så som vi tar den idag. Man väljer alltså vad som är sanning.
Hur vet man att en sak är verkligt egentligen? Hur lär man sig skilja på motsatser? Hur tusan gör man egentligen?
Som när jag var liten, hur kunde jag säkert veta att jag hört rätt tid? Att jag inte egentligen bara tyck att en tid passade bättre än en annan och valt att höra den tiden istället, hur vet jag att det inte är så? Hur vet jag att jag slagit rätt nummer så att det inte bara är en inbillning min fantasi har hittat på?
Och hur vet man om man är glad eller inte? Men framförallt, hur vet man om det är tillfälligt och då hjärnan lurar en och hur vet man om det är långvarigt och på riktigt? Och vad är skillnaden?
Jag tror ofta att det är något knasigt med min hjärna.
När jag var liten levde jag i tron om att jag var speciell. Något extra. Jag tror att många barn tänker så. För jag minns att en berättade för mig då att hon tänkte så, och jag tänkte precis likadant. Men när man växer upp så försvinner det. För man får så tydligt lära sig att så är det bannemig inte.
Jag har även alltid levt med föreställningen om att allt är en illusion. Från när jag var liten och än idag. Faktiskt. Var alltid extra övertydlig. Så fort jag skulle någonstans frågade jag alltid flera gånger vilken tid jag skulle vara hemma, för att vara säker på att det verkligen var riktigt. Till och med när jag hade gått iväg kom jag ibland tillbaka hem för att fråga ännu en gång vilken tid jag skulle vara hemma.
När jag kollar på bilder kollar jag gärna länge och flera gånger på samma bild, för att verkligen registrera det jag ser, för att vara säker på att det är riktigt. Så att jag inte bara inbillar mig.
När jag ska ringa ett samtal slår jag ofta nummret och ringer upp och lägger på och slår sedan samma nummer igen flera gånger om för att vara säker på att jag ringer rätt.
När jag skickar sms dubbelkollar jag alltid flera gånger vem det är jag skickar till, jag kanske bara inbillar mig att jag valde rätt kontakt.
Jag har svårt att skilja på vad som är att må bra och vad som är att må dåligt, jag tror ofta att två färger är samma färg bara att de ser olika ut, jag är rädd för drömmar för att de kan ju vara verklighet och tvärt om och jag vill alltid försöka tyda mina drömmar och hitta mönster i mina egna tankebanor.
Jag har väldigt svårt för datum och dagar, får för mig att de kan byta plats och är jämt orolig för att komma till ett event på fel dag för att jag har tagit fel. Hatar därför när planer blir uppskjutna.
Jag tror ofta att saker och ting är overkliga. Har alltid haft svårt för fantasi och verklighet. Om man bara fantiserar om en sak tillräckligt länge blir det kanske verkligt. För att det blir så påtagligt. Man kan så lätt manipulera sig själv med fantasin och få sig själv att tro på en felaktig sanning. Men det är ju fortfarande en sanning. Ens egen sanning.
Ofta föredrar jag fantasin framför verkligheten. Fantasin kan man forma själv, och så kan man vara där i sin egen lilla värld, och uppfattas som virrig. Men man blir väl det när man så gott som är ständigt frånvarande.
Det är ju samma sak med historia. Det som är skrivet från den tiden är det vi lär oss. Men det som det inte skrevs om får vi inte veta. Det finns då alltså inte idag. Det vi får lära oss är sanningen. Så som vi tar den idag. Man väljer alltså vad som är sanning.
Hur vet man att en sak är verkligt egentligen? Hur lär man sig skilja på motsatser? Hur tusan gör man egentligen?
Som när jag var liten, hur kunde jag säkert veta att jag hört rätt tid? Att jag inte egentligen bara tyck att en tid passade bättre än en annan och valt att höra den tiden istället, hur vet jag att det inte är så? Hur vet jag att jag slagit rätt nummer så att det inte bara är en inbillning min fantasi har hittat på?
Och hur vet man om man är glad eller inte? Men framförallt, hur vet man om det är tillfälligt och då hjärnan lurar en och hur vet man om det är långvarigt och på riktigt? Och vad är skillnaden?
Jag tror ofta att det är något knasigt med min hjärna.
Ett slag ned på jorden.
Man kan inte flyga hela tiden. Tusen kramar och all min kärlek. Du är för fin.
Min ungdom kommer aldrig igen, Jag har så mycket förstånd att förlora än. Så jag lovar dig inget, min käraste vän. Det är ett kort liv
Livet äger när man har lov! Idag åkte jag ned på stan och fikade med Carro, Sanna Nisse, Petra och Alex. Jag har även sprungit igenom leriga vattenläckor och blivit smutsig och blöt, förökt putta ned sanna i en fontän, nästan blivit nedputtad i samma fontän, spontanbestämt att vi ska gå på bio ikväll och ätit pannkakor med hallon, jordnötssmör och kokos.
FINT MED LOV TYCKER JAG.
<-- Fin.
FINT MED LOV TYCKER JAG.
<-- Fin.Stjärnorna sjönk och marken steg den kvällen. Jag plockade ned solen och hängde den i mitt hår. Mitt i becksvarta natten.
Jag är fortfarande i ett litet chocktillstånd av att det faktiskt är sommarlov. En sådan enorm frihetskänsla över det. Man kan göra vad man vill, utan att behöva plugga, och det man gör blir inte stämplat med en ful bokstav som bestämmer ett värde.
Allt känns bra nu. Jag är glad och allt går bra. Det känns så himlans skönt.
Allt känns bra nu. Jag är glad och allt går bra. Det känns så himlans skönt.
Befrielselov, vi har all tid i världen. Ge upp striden, släpp svärden. Le och känn att du finns, skratta åt det du knappt minns.
Jag är glad. bara glad. Fint liv liksom.
Imorgon ska jag kanske träffa en vän från Stockholm, och så ska jag kanske träffa Jojo. Ikväll var jag ut på en promenad med Fanny, och nu ska jag nog gå och borsta tänderna och sedan sova. Är rejält trött, vaknade klockan sju imorse och kunde inte sova. Det var inte kul. Men allting annat är ganska kul. Ja, livet är kul.
Imorgon ska jag kanske träffa en vän från Stockholm, och så ska jag kanske träffa Jojo. Ikväll var jag ut på en promenad med Fanny, och nu ska jag nog gå och borsta tänderna och sedan sova. Är rejält trött, vaknade klockan sju imorse och kunde inte sova. Det var inte kul. Men allting annat är ganska kul. Ja, livet är kul.
S1B mot S2B ♥
Igår var jag på en väldigt trevlig och lyckad klassfest Harkskär. Jag gillar min klass. Den är så fin. ♥
För glad för att orka bry mig om en snygg rubrik. yeah.
NU HAR JAG SOMMARLOV! Åh sååååå SKÖNT!
Snart ska jag på min kusins student, sen ska vi hem till dem, sen åker jag vidare till Petra innan vi tillslut åker ut till Harkskär med klassisen.
WOHO!
Snart ska jag på min kusins student, sen ska vi hem till dem, sen åker jag vidare till Petra innan vi tillslut åker ut till Harkskär med klassisen.
WOHO!
Nu river jag väggar, klipper upp nätet och faller, nej kastar mig ut i livet.
Jag e så himlans taggad! Allt är bäst och livet är en fest! Hela veckan har jag varit glad, de e skönt.
Imorse var jag först iväg på cirkus och kollade på skolans elever, SATAN vad duktiga de var! Sedan var jag och kollade på en båts hundraårsjubileum för min väns skull, haha. Åkte sedan hem och träffade bror min, åkte till mormor och fikade, åkte till pappa och hämtade kläder och har även hunnit med en sväng till Sanna. Börjar få till snitsen med det här att inte plugga nu!
Allt är helt galet. Jag kan inte sova om nätterna för att jag är för glad och har för mycket energi.
Imorse var jag först iväg på cirkus och kollade på skolans elever, SATAN vad duktiga de var! Sedan var jag och kollade på en båts hundraårsjubileum för min väns skull, haha. Åkte sedan hem och träffade bror min, åkte till mormor och fikade, åkte till pappa och hämtade kläder och har även hunnit med en sväng till Sanna. Börjar få till snitsen med det här att inte plugga nu!
Allt är helt galet. Jag kan inte sova om nätterna för att jag är för glad och har för mycket energi.
Sjätte Juni TjugoTolv.
Hej, snart åker jag på cirkus. Jag har lyssnat på "We are young" hela morgonen, och ska fortstta göra det hela dagen. För det ären bra låt. Ciao!
♣♣♣♣
Nyss gjorde jag en härlig sak. jag förde över en hundring från mitt e-sparkonto till mitt vanliga konto. Nu kan jag tillåta mig att använda pengarna jag sparat ihop tills i sommar. SKITBRA!
Indianer som smyger. petar pan. Kom vi flyger.
Om jag låser bloggen skulle jag få typ 3 läsare. Men jag vill låsa bloggen för att kunna vara mer öppen Men eftersom att ingen bryr sig egentligen så håller jag mig till mina antecknigsblock fortfarande. Fuck it. Blir ju bara less.
Ledig i två dagar. Imorgon ska jag på cirkus och sedan handla tills fredag, på torsdag funderar jag på att åka till Uppsala. På fredag slutar vi och åker ut till Harkskär med klassen och så sover jag sedan hos Petra i Bomhus.
Nu är det sommar och jag ska skita allt som kan kopplas samman med skola, betyg eller vett över huvudtaget, somman äger. Det ända som kommer vara viktgt är kommunikation, då löser sig det alltid, men folk verkar ju inte förstå det. Knas.
Nu kör vi för fan.
Ledig i två dagar. Imorgon ska jag på cirkus och sedan handla tills fredag, på torsdag funderar jag på att åka till Uppsala. På fredag slutar vi och åker ut till Harkskär med klassen och så sover jag sedan hos Petra i Bomhus.
Nu är det sommar och jag ska skita allt som kan kopplas samman med skola, betyg eller vett över huvudtaget, somman äger. Det ända som kommer vara viktgt är kommunikation, då löser sig det alltid, men folk verkar ju inte förstå det. Knas.
Nu kör vi för fan.
Sälj ut dig till världen, kompensation för allt vatten och alla träden.
Jag är fortfarande glad, jag gillar sånt. Jag fick dock långtråkigt innan så jag åkte med Anna till dollar, hon köpte livsfarligt tuggumi där. Nu är jag rastlös igen, men har mycket enegi. Ingen speciellt bra kombination. Skrivaren funkar inte heller, så jag ska nog fortsätta rita som jag gjorde innan jag åkte och inte låtsas om att det är stökigt på golvet.
Överallt råder ständig förändring.
Lyssna inte till rösten som inom dig bor, du har så mycket mer att säga till om än du tror.
Åh, idag är jag glad coh idag mår jag bra. Väldigt bra. Mest på gund av min klass. Vi hade avslutning på engelskan idag för den kursen. Fantastiskt fint. Bra stämning och peppad klass. Det påverkar en liksom. Gör en glad.
Klassen har börjat planera inför fredag. På kvällen ska klassen hem till Nikolina (klasskmpis) och grilla och mysa. Kommer bli så jäklans bra! Snart lov, ch det är bäst!
Klassen har börjat planera inför fredag. På kvällen ska klassen hem till Nikolina (klasskmpis) och grilla och mysa. Kommer bli så jäklans bra! Snart lov, ch det är bäst!
-
Tredje juni. Herregud, vart tog tiden vägen egentligen? Och vad har jag gjort? Ingenting.
Låser nog inte bloggen. Fortsätter som vanligt.
Låser nog inte bloggen. Fortsätter som vanligt.
-
Eftersom det är min blogg så får jag göra vad jag vill. Läger därför upp en massa gif:ar/bilder på mig själv :)
Läser PIPs tidning på nätet. Är så galet taggad!
Läser PIPs tidning på nätet. Är så galet taggad!