Fyra. Gamla telefoner.



Åh, de är så fina!

Dag 08 – Ett ögonblick

Åh, det är så svårt att välja ett ägonblick! Finns så många, men alla är så korta, så vet inte riktigt hur jag ska skriva! Men ärs, Skolavslutningen.
Började gråta på bussresan hem från stockholm med klassen som var dagen innan avslutningen. Grät i aulan då det var uppträdanden, prisutdelning, och när rektorn pratade. Men det var efter det, då vi samlade klassen i klassrummet, som det brast totalt. Ville verkligen inte lämna klassen, var så svårt att gå ut ur klassrummet när det var färdigt.
När jag och mamma skulle hem, så kände jag att jag var jag tvungen att gå till lärarrummet och säga hejdå till en utav lärarna igen.
Usch, det var verkligen svårt.

Trots allt.

Vad som än händer innanför mina murar, i min värld, i mitt huvud, i mina tankar och hos mina känslor, så kommer jorden alltid att fortsätta rotera runt sin egen axel.
Eller, inte alltid, men det kommer inte bero på mig. På mina tankar. Jorden kommer inte stanna på grund av mig.
Jorden fortsätter snurra. Men det är inte därför jag blir yr.
Eftersom att jorden fortsätter att snurra, så fortsätter tiden att gå. Den går, och förändras. Tiden förändras, saker förändras, och jag förändras. Du också.
Jag bara svamlar. Medan jorden fortsätter snurra. Men det är sent, och det är okej att svamla ibland. Iallafall sålänge jorden snurrar. Men vi känner det inte. Vi känner inte tiden, vi kan inte riktigt ta på den. Men den finns där. Tiden alltså.
Jorden roterar runt sin egen axel- tiden går. Det är så det fungerar.
Vi hör klockor ticka, är det så tiden låter? Eller tyst som luft. Låter som vinden. Vinden som susar i träden.
Nu borde jag sluta svamla, trots att det är okej ibland.


Du, som skulle växa och bli stor. Sträcka dig mot himlen, och solen.

Jag råkade dra upp detta underbara lilla bebisträd nyss när jag var ute och drog upp andra gröna saker som skulle dras upp. Och jag tänkte att jag bara inte kunde slänga den, så jag tog in den och ska torka den.

Kärlek/ T

Dag 07 – Min bästa vän


Johanna- världens bästaste, finaste och underdunderbaraste! Vi har känt varandra iiiiii.. *räknar på fingrarna*..7 år! Du har nog sett precis alla sidor av mig.. och vet nog det mesta om mig.
Med dig kan jag vara galen! Och vi kan göra massor utav tok och vara helt knäppa. Man lika ofta kan vi sitta ute på din balkong, lyssna på Winnerbäck och bara ta det lugnt. Det är väldigt skönt. Att vi kan göra så himlans många olika saker ihop, och att vi ibland inte behöver göra någonting alls, vi har kul ändå!

Till dig kan jag nog säga vad som helst, utan att du skulle tycka att jag var knäpp, för du liksom känner mig. Jag behöver inte tänka efter när jag är med dig, inte undra "kan jag verkligen säga så, hur kommer hon reagera då?" Nej, för vad jag än skulle göra så skulle du nog inte bli så förvånad, eller jo, om jag skulle göra någonting riktigt dumt, som typ sno en bil, fast det vet du ju att jag aldrig skulle göra... så, ja.

Några av mina favoritstunder med dig måste nog ändå vara när vi ligger vakna hela nätterna och fnisar, för ingen utav oss kan sova. "Kolla, där är väggen så, och där är den så..". "Det ena är ju himlen?".
Haha, åh. Vi har så många skämt som bara vi förstår. Pussa på sigge han har skabb. Uuulf-taaco. Vi bah: NÄÄE. Jaaag kör SAAB.
Du är den enda kompisen jag har varit utomlands med också! Till Ungern. Och i höst ska vi till London! I helgen ska du med till min stuga, och ...förra sommarn..(?) var jag med till din stuga och slog upp badmintonbollar på taket!

Nej, nu kommer jag inte på någonting mer att skriva. ÄLSKAR DIG JOHANNA! ♥♥♥

Fuck you. I can fly.

Åh, du underbart vackra klänning, vill du gifta dig med mig?

Dag 06 – Min dag

Det här kan ha varit den mest händelselösa dagen på hela sommarn hittils. Idag har jag hämtat min cykel och mina skor, klippt gräsmattan, pumpat cykeln.. desperat försökt fått tag på någon att göra något med, men sedan slutade det med att jag tröttnade på att kolla på allsång på skansen när pappa bara satt och gnällde på att man borde sälja Skåne till Danmark, och då gick jag ut och gick på en svettig promenad istället (:


Åjusste! Jag  åt en blå godis också och blev blå på tungan!

Dag 05 – Vad är kärlek?

Kärlek är någonting stort. Någonting som finns inom en hela tiden. Stort, svårt, läskigt, men vackert. Någonting man ska vara rädd om. En pirrande känsla, sprudlande känsla, lugnande känsla. Den gör en galen!
Åååh, kärlek är svårt att beskriva!


Dag 04 – Det här åt jag i dag

Frukost- Havrefras :3
Lunch- makaroner och falukorv

Och så lite godis där emellan, fniss!

Åh, roligt inlägg!

Dag 03- Mina kompisar

Dag 02 – Min första kärlek
Hoppar över den punketn, kändes inge bekvämt att skriva om..

Eftersom jag har alldes för många kompisar för att kunna skriva om alla så skriver jag bara om vissa.

   Hanna Böhm
Vi träffades när vi gick i tvåan, då hon började i samma klass som mig, vilket var en väldans tur! Hanna är en rolig person, som kan alltid kan skratta med, eller åt. Vi har gjort hemskt mycket saker ihop, i skolan, med kyrkan och på fritiden.
   Therese Englund
Galen tjej! Vi träffades i sexan, när vi båda började på en ny skola. När man är med Terra är det sällan lugnt, tror att vi båda gillar spänning, och kan vara ganska galna ihop. Men det är också viktigt, att kunna vara galen. Tova och Terra på äventyr!
   Amanda Adamer
Vi träffades i sexan, men har egentligen inte pratat på mycket med varann, förutom i nian. På senare tid har det känts som om vi har kommit varandra ganska nära, speciellt den senaste veckan, i Undersvik. Amanda är en person som det är lätt att prata med, att skratta med, att slappna av med, att vara galen med, och att gråta med. Vi har egentligen inte så mycket gemansamt, fast ändå är vi nog ganska lika.. kanske beror det på Klas.
   Anna Sohlberg
Vi träffades genom konfirmationen, och det är jag glad över! Roligast har vi nog när vi är på läger ihop! Eller när jag sover över hos dig! Våra fina guitarhero-nätter! Till hösen kanske vi hamnar i samma klass, åh, då ska vi ha kul!
   Fanny Bergman
Vi träffades också genom konfirmationen. Fanny är min kråka, min Krax, och det är jag så otroligt glad över. Hon är en sådan där person som säger otroligt kloka saker, en person som alltid finns där, en person som får en att le. En mycket fin kråka med andra ord.



Johanna, ta det lugnt, du kommer senare (:


Dag 01 – Om mig

Jag heter Tova och är född för knappt 16 år sedan, här i Gävle. Jag bor med mina föräldrar, dock inte båda på samma gång. Jag har tre syskon, eller fem, beroende på hur man räknar.
Jag har alltid gillat skolan och har nyss slutat nian, efter 4 år med världens underbaraste klass. Efter sommarn väntar tre år på gymnasiet, som jag verkligen ser fram emot!

Jag känner väldigt många fina personer, och har väldigt fina vänner. Jag har varit engagerad i kyrkan välldans många år, och ska börja dansa igen till hösten. Jag har även gått på teater, men det var förfärligt länge sedan.
Nu när jag inte går i skolan och pluggar, så är jag med mina fina vänner och fotar, äter glass, badar fötterna i små bäckar och annat skoj. Eller så är jag ute och går i regnet eller solen.

Jag gillar att pyssla, speciellt om det gäller text eller foton. Jag gillar även att dansa, och sjunga- även om det inte alltid låter så bra. Jag gillar te, rosetter, saker som lukat gott, pennor och ljus väldigt mycket också.
Jag gillar att baka och jag gillar inte att prata engelska.
Tror jag fick med det mesta nu.


Nu är det imorgon.

Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina kompisar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick


Så länge jag lever.

how to make gifs

Tre. Kramar.


Dem passar liksom alltid, och blir aldrig uttjatade. En kram kan ersätta så många ord, ord som kan kännas falska, ord som man inte vet vart man ska placera, ord som hamnar fel. En kram betyder mycket.

Nattens mörker är inget mörker.



Nu har jag kommit hem från en helt alledes underbar vecka i Wondersvik. Eftersom vi hade polacker med oss pratade vi mycket engelska, och Undersvik blev Wondersvik.
Jag har både hunnit med att skrattat och gråtit. Sjungit och dansat. Lekt och haft allvarliga diskussioner. Letat tandborstar och knytit upp skor i taket. Badat mitt i natten och klätt ut mig till en prinsessa från ett främmande land. Haft varit disco, har varit finmiddag. Olympiad och poängjakt.

Årets konfirmander är de sötaste människorna, och polackerna. Så omtänksamma och trevliga!


Två. Flätor.



Jag tycker det är så vackert. Flätor. Speciellt om man har långt, tjockt hår. Tyvärr så har inte jag speciellt långt hår, men förhoppningsvis växer det. Åh, jag önskar att jag hade sådär jättelångt och jättetjockt hår, då skulle jag kunna ha en jättelång fin fläta!

Ett. Havet.



Jag tycker om havet. Älskar. Helst ska det vara stora vågor. Samtidigt är jag lite rädd för det. Det är så okänt. Så vackert. Det kan vara så stilla, det kan vara så vilt. Så oförutsägbart. Så lugnande.

Jag ska måla hela världen med nagellack!

Packa, packa! Imorgon rullar bussen iväg till Undersvik, den bussen ska jag sitta på. Jag gillar Undersvik. Trots att det är många saker som blir mycket svårare där, så gillar jag Undersvik. Det är så nära till skog, till vatten. Till gemenskap, till ensamhet. Till liv. Till skratt, till gråt. Till äventyr, till lugn.
Jag åker til med kyrkan, med alla fina faddrar, alla fina ledare, och konfirmanderna som jag inte träffat förut, jag vet bara att några utan dem går på skolan jag gick på.
Men jag vet att jag kommer ha kul.

Jag tror att jag har packat allt, utan att glömma något, jag har till och med kommit ihåg tandkräm! Jag som aldrig bruka komma ihåg att packa tandkräm till sådana här grejer!

Kärlek/ T.


Så spela dig en sista sång, när fågeln sjunger en sista gång.



Detta är vad jag har ägnat min onsdagskväll åt. Vikit fåglar. Jag lärde mig ikväll, nu kan jag det utantill. Jag har länge velat lära mig det, jag har bara inte orkat, men nu orkade jag, så då gjorde jag det.
Kärlek/ T

Flyg vackra fjäril, fäll ut dina vackra färger.

Jag känner att jag behöver nytt. Är så trött på allt gammalt. Så idag begav jag mig ner till stan med bästa lillasyster och kompisen Anna för att köpa lite nytt. Två par linnen, en klänning och jag såg en kavaj som jag kärade ner mig i helt, så när jag kom hem var jag tvungen att be min far om lite pengar, så åkte vi ut till valbo sedan och köpte den, och åh, jag kommer aldrig ta av mig den!


Fint och kärleksfullt.

Denna blogg har jag skapat i smyg, utan att någon vet om det. Och kommer dag för dag, vecka för vecka, börjar skriva mer i den här än den andra.. och kommer kolla lite grann hur lång tid det tar för er att märka att jag uppdaterar väldigt lite på min gamla.. och även för att veta vilka som följer min blogg, för det märker jag ju om de frågar efter en länk till den här bloggen, sen när jag berättar.. om jag berättar.

Anledningen till varför jag gjorde en ny/till blogg, var för att jag är trött på det gamla, jag vill ha nytt. Inte ett stereotypiskt bloggnamn, dessutom har/hade jag så otroligt gamla blogginlägg på den gamla bloggen, sedan flera år tillbaka. Jag ska försöka vara mer personlig här. Skriva annorlunda. Bädda in mina ord på något konstigt sätt, bädda in dem i någon fint, och kärleksfullt. Göra dem vackra. Vad det där fina och kärleksfulla är vet jag inte riktigt. Men det är det jag ska hitta, det ska på något sätt vara utgångspunkten i den här bloggen.

Materiellating. Jag har nog alltig varit mer eller mindre sak-beroende, och aningen bortskämd. Har alltid gillat prylar. Men hur mycket jag än får så blir jag inte nöjd, jag vill ha mer. Men inte mer saker, nej. Det är den där känslan jag söker. Känslan, som vinner över alla materiella ting.

RSS 2.0